Lagrådet är inte nådigt i sin kritik av det nya skollagsförslaget:
Lagrådet slår ner på det mesta. Centrala begrepp har inte enhetliga definitioner. Begreppet elev får därför olika betydelse beroende på i vilket sammanhang det förekommer.
”Lagrådet får närmast intrycket av att många av de noterade bristerna, som här enbart beskrivits med ett fåtal exempel, beror på att en tillräckligt noggrann genomgång inte har gjorts innan förslaget lämnades över till Lagrådet. Enligt Lagrådets mening måste en sådan genomgång och överarbetning ske under den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet”, skriver Lagrådet.
Språkliga otydligheter i förslaget öppnar för tolkningar som gör vissa av bestämmelserna grundlagsstridiga. Det gäller när regeringen ska meddela föreskrifter till myndigheter om vilka ämnen som ska ingå i det nationella programmet i gymnasiesärskolan, och kunskapskraven för betygen A, C och E i det nya betygssystemet.
Lagrådet anser generellt att det finns ”ett anmärkningsvärt stort antal brister” i hur lagparagraferna är formulerade i författningskommentarerna och i lagtexten:
Jag försöker dölja min skadeglädje över att Björklunds starkt ideologiska iver att driva igenom förändringar resulterar i en undermålig produkt. Är det så här kampen mot flummet ska bedrivas? Genom slarv?
Frågan är hur han gör för att runda lagrådet?
Tysta tankar 
Mats – överdriv inte det hela.
Det finns två sätt att snabbt städa. Ett red upp i orden så tolkningar och kopplingar inte leder fel. Det andra, som de gjorde med övervägande inkomna remissvar i höstas, strunta i det. Det är inte i så fall första gången en regering struntar i vad lagrådet sagt.
Själv skrev jag följande på Christers blogg:
“Får säga som min morfar brukade säga: fort och illa kan ingen gilla, sakta och väl sätter ingen till träl.
Och det är väl det just departementet får göra, träla till den 23 mars när proppen läggs.
När man studerar lagrådets yttrande har det mycket att göra med det jag skämtsamt brukar säga när jag pratar om lagen. Man har tagit ett antal ord och lagt dem i boxen och skakat om. Ut kommer ord utan innbördes förhållande. Metod och tolkning har tydligen inte varit skollagsberedningens starka sida och inte Björklunds heller.
Lagförslaget ger för stora tolkningsutrymmen vilket jurister i gemen är allerisk emot.
Sedan trampade regeringen i klaveret när det gällde bemyndigandet och grundslagens rum om regeringformen. Man undrar om juristerna på departementet är för unga och oerfarna eller vad det kan vara för bekymmer eller om Björklund är så kåt på att bestämma att han gör just sådan övertramp.
I sak kunde jag inte se en total sågning som mediavinklingen vill göra gällande utan det är mer lagteknisk kritik lagrådet ger.
Så vi får se om beredningen får jobba dag och natt till den 23 mars.”
För den som tro att Björklunds stora prestigeprojekt hamnar i sopptunnan kommer att bli djup besviken. Lagrådet hade ingen som helst kritik till syftet med den nya skollagen utan bara lagtekniska.
LikeLike
Juridiken är inte heller min starka sida och jag ska försöka undvika att kliva upp på alltför höga hästar. Samtidigt är det lustigt att “Bror Duktig” själv gör sådana flagranta klavertramp.
Jag är lite osäker på vad du menar med medievinklingen – de direkt citaten är väl att betrakta som en “ren källa”?
Som helhet är det rätt skönt att det finns jurister som skyddar oss mot alltför ivriga politikers förändringslusta. Vi som är satta att jobba i systemet vill ju så gärna att det ska hänga ihop!
LikeLike
När jag skriver mediavinkel är just denna rubrik i en av länkarna slående: Lagrådet dömer ut förslaget till ny skollag.
Det är just det journalistika knepet att skapa nyttiga idioter för att få folk att läsa texen. För så fort du läst rubriken har du klar för dig att hela lagen kommer att åka i papperskorgen. Sedan att man använder väl valda “ren källa” är ju ett känt trick för att hävda en åsikt. Ett känt trick i all debatt.
Därför har jag alltid försökt att gå till källan. Så gjorde jag även denna gång. Fick vatten på min kvarn att det var just saknad stringens de hackar ned på. Det var ett av min huvudargument när jag själv gjorde en spontanremiss på skollagsberedningens betänkande i höstas. Som förövrigt andra tunga remissinstanser gjorde. Departementet valde att i stort bortse från kritiken om otydligheten i ord och sammanhang. Det är det du ser nu när landets höga jurister sågar lagen.
Och visst det borde vara ett obligatorium att alla medborgare läst Jöken (Juridisk översiktskurs) för att klar av det samhälle vi lever i.
LikeLike
Jag bestämde mig för att kasta mig in i verket men ryggar tillbaka inför 1029 sidor.
Spontanremiss? Bravo!
LikeLike
Det heter så när du lämnar in en remiss som inte tillhör remisslistan, den regering på förhand bestämt.
Om du inte orkar läsa lagrådsremissen hittar du lite kring kapitel 4 på denna länk http://www.skolindicator.se/skolindicator/view.cfm?oid=1191
Och lagförslaget måste man läsa selektivt. Det är bara stackars lagrådet som måste gör det.
LikeLike
Jag kan inte dölja min, hälsar rektorn i periferin.
LikeLike
Visst menar du skadeglädjen?
Kan tro det!
Ha det bra – ses snart!
LikeLike