Pinsamt patetiskt politiserat

Jag trodde att avslöjandet av Björklund som lögnaktig statistikmanipulatör skulle få genomslag i medier, men tystnaden är bedövande.

I dagens svd beskriver ledaren kritikerna av utbildningsministern som tjoande vänsterdebattörer. (misstänkliggörande)

Och förresten har han rätt i alla fall… (sanningen ska segra)

“så kan det gå” (bagatelliserande)

Socialdemokraterna hade gjort likadant… (relativisering)

I DN begår Johannes Åman en försiktig reträtt, men det är en historiskt riskabel position. DN debatt har varit huvudkanal för okritiskt spridande av folkpartistisk propaganda. Vågar vi hoppas på en omprövning av sidans linje som maktens megafon?

Jinge summerar

Maria Sundkvist

About Editor

http://tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Webmaster http://etenjournal.com Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
This entry was posted in björklund, media, Utbildning, Värdegrund. Bookmark the permalink.

10 Responses to Pinsamt patetiskt politiserat

  1. Ja, varför är det så tyst? Det är märkligt. Märkligt? A-M

    Like

  2. Pingback: Björklund valsar runt i pressen. « PeoWagstrom’s Weblog

  3. Ina Alm says:

    Medierna “overgir sig ikke” som man säger i grannlandet. Så klart är det svårt för även Sydsvenskan, som konsekvent hakat på samma nyliberalat onyanserade klagosång som t ex DN när det gäller bevakning av skolfrågor. I dagens notis “Sifferjanne”, tyvärr inte på webben, lyser försvaret av tidigare debatt och ställningstaganden igenom. Björklund framställs som “kreativ” i sin statistikanvändning men” Svartmålning kan man inte anklaga honom för.” Mån det…

    Like

  4. jheidbrink says:

    Har någon av er behövt hantera de brister som skolan lämnar i studenters kunskap inom ramen för den högre utbildningen? Har någon av er behövt hantera en tenta i juridik som är skriven på ett språk som inte bara helt ignorerar det juridiska fackspråket, utan som dessutom ibland med bästa välvilja inte går att förstå? Björklund pekar på ett äkta problem, och ifall han skulle vara “lögnaktig” (vilken sansad retorik!), leker ni nog struts, eftersom ni med er egen verklighetsuppfattning stoppar huvudet i sanden och ignorerar de problem som ni skapar för era kolleger inom den vidareledande utbildningen.

    Like

  5. Mats says:

    Jo – men statistik är en ganska hård vetenskap. Det är möjligt att beskriva den som ett hantverk och tolkningen av siffrorna är en grannlaga uppgift.

    Så din beskrivning av problemen förminskar inte bedrägligheten i ministerns handlingar. I juridisk mening är han ansvarig – även om syftet var gott!

    Like

  6. jheidbrink says:

    Hmnja: jag säger som Otto von Bismarck, att jag inte tror på statistik som jag inte förfalskat själv. Statistik inom samhällsvetenskaperna ger endast ett underlag för tolkningar, där Björklunds tolkningar inte nödvändigtvis förefaller vara mera orimliga än andras tolkningar.

    Like

  7. Esbjörn says:

    Nja, jag vet inte (angående: “Björklunds tolkningar inte nödvändigtvis förefaller vara mera orimliga än andras tolkningar”)

    Tydligen finns det faktiskt ett fall av tolkningsfråga: om man ska lita på 4000 elever eller 160 lärare, där de förra ger svenska skolan högsta betyg i trygghet etc, medan de senare sågar den hårt. Ok att Björklund väljer den undersökning som han faller honom bäst i smaken, även om han i sin jakt på ett problem att lösa cementerar en väldigt svart uppfattning av skolan. Det är OK, det är så politiker gör.

    Men resten då? Det är ju inga “tolkningar” vi pratar om; det är otvetydiga påståenden med hänvisningar till undersökningar som inte alls stödjer påståendena. Följt av kaxiga insinuationer om att alla som inte håller med är inkompetenta, fega och/eller korkade.

    “Sverige är sämst i världen på X” — Nej.

    “Sverige är värst på Y” — Nej.

    “Sverige är långt ner i tabellerna” — Nej.

    “Alla som inte håller med blundar för verkligheten” — Nej, de som vågade säga emot BETRAKTADE verkligheten, istället för att hitta på en egen.

    Like

  8. jheidbrink says:

    …vilket i sin tur förutsätter att det finns en verklighet, inte flera. Min verklighet är att jag har problem att få studenter att skriva begriplig svenska, att mina studenter inte har någon aning om hur Sverige strys (regeringen stiftar inga lagar, så enkelt är det) och att mina studenter inte fått lära sig att föra någon sammanhängande argumentation i en löpande text, utan ger mig stolpar i punktform istället för ett resonemang.

    Vem är det som hittar på sin egen verklighet?

    “Trygghet” är en förutsättning för skolans verksamhet, men hur man frågor får man svar: vad är “trygghet”? Det är som att fråga en 13-åring “är du fri” – det är ingen fråga som man rimligen kan svara på.

    Like

  9. Mats says:

    Spännande resonemang och verkligen intressant att följa dina tankar om olika verkligheter – men det här handlar om en politikers trovärdighet och inte allmän utbildningspolitik eller studenters skrivförmåga.

    Avvikelse från ämnet?

    Like

  10. jheidbrink says:

    Mats: Måhända, och jag accepterar förmaningen, men går det att diskutera Björklunds trovärdighet utan att ta hänsyn till att han försöker få politiskt stöd för att åtgärda ett specifikt problem han tror sig ha identifierat? Annars verkar kritiken lite småaktig, i det att man tar eventuellt förekommande faktafel i det som Björklund säger och kritiserar honom för det, iställlet för att samtala med honom om det som är hans budskap, nämligen att den svenska skolan har djupa och strukturella problem.

    Like

Leave a comment